Apropå Yu Huas enkla språk. För en sju åtta år sen frågade en kinesisk kusin till mina barn om jag skrev så att vem som helst kunde förstå böckerna. Han var kanske arton år gammal och hans röst avslöjade beundran blandad med förväntan. Jag svarade att jag hoppades det.
Men i själva verket var jag långt ifrån säker och jag har efteråt undrat om det här handlar om en skillnad mellan kinesisk tradition och västerländsk modernism. Många av de författare jag läste som ung och som präglade min syn på litteratur – namn som Joyce, Faulkner, Kafka – strävar inte alls efter att vara lättlästa.
I grund och botten tror jag att det är en mindre bra väg för en författare. Det som är komplicerat på ytan, i språket och strukturen, behöver inte med nödvändighet ha ett större djup. Många gånger är det bara krumbukter. Den allra bästa litteraturen är som Shakespeares dramer. Den fungerar på många olika nivåer.