Var inne på Supermarket häromkvällen. Vernissagekväll och fullt med folk. En konstnär jag känner kom fram och skämtade om att jag väl knappast kunde ha gått dit frivilligt. Sen upptäckte han min fru och sa aha, det var därför. Kanske låg det mer i hans skämt än han visste om, jag såg inte mycket som fick det att hisna och ägnade mer tid åt att prata med folk än åt att titta på bilderna. Men en sak slog mig. För några år sen var Supermarket en liten alternativ konstmässa som rymdes i ett enda rum på Konstnärshuset. Nu täcker den tre våningar på Kulturhuset. Stockholms konstnärsdrivna och på andra sätt alternativa (icke-komersiella eller inte-främst-kommersiella) utställare håller på att bli större och mer betydande än de traditionella gallerierna. Det känns som ett tecken i tiden.
Lämna ett svar