Under samtalet med bibliotekarierna i Jönköping berättade de att långtifrån alla deckare är lika populära. Folk kommer in och klagar på att en del böcker är för krångliga och svåra att följa med i. Det ska vara en deckarintrig, men den måste vara rak och enkel. Eller så ska det vara sanna berättelser som återges precis som det var i verkligheten. Jag antar att allt det handlar om en rädsla för komplikation. I en tid när tillvaron ter sig oklar och svår att få grepp om önskar man klara besked från böckerna. Risken är att det uppstår ett glapp mellan litteraturen och livet, att de inte längre återspeglar varandra. Jag vet inte hur man löser det. Antingen skriver man komplicerade böcker som ingen läser eller okomplicerade böcker som inte berättar något viktigt. Eller så försöker man göra både och.
Lämna ett svar