Bra artikel av Lars Gustafsson i Expressen idag, en anmälan av Ingrid Elams bok om Jaget i litteraturen. Själv har jag länge känt mig illa till mods inför många av de böcker där författare berättar sina sanna historier om sina egna liv och sina – i stort sett undantagslöst – olyckliga kärleksförhållanden. En vän frågade mig för en tid sen hur jag ser på att jag själv snart ska komma ut med en självbiografisk bok om min pappas sista tid. Jag svarade – och jag tycker att det är en viktig distinktion – att jag till skillnad från nästan alla andra som skriver självbiografiskt inte tycker illa om dem jag berättar om. Jag tyckte mycket om min pappa och jag har inte skrivit för att göra upp med honom utan för att påvisa hur vårt förhållande till de gamla blivit väldigt olyckligt. Jag hoppas att läsarna kommer att uppfatta den distinktionen.