Förra fredan när jag flög hem från Kalmar läste jag Dagens Industris weekendbilaga på planet. Den innehöll en intervju med Camilla Läckberg där det bland annat berättades att hon sammanlagt tjänat över hundra miljoner kronor på sina böcker. Det är onekligen imponerande, men det som gjorde djupast intryck på mig var att hon talade om sig själv som ett varumärke och menade att hon var lika mycket marknadsförare som författare.
Ibland träffar man författare som känns mer som varumärken än som människor. De säger inte saker för att föra ett samtal utan för att visa upp sig. Läckberg är långtifrån ensam och det finns ju något befriande i att hon är så ärlig. Men ändå – vad händer med den författare som skriver fantastiska böcker men är lite för blyg och tafflig för att klara att visa upp sig i alla möjliga sammanhang? Kanske borde skrivarskolorna börja införa marknadsföring på schemat.
Lämna ett svar