Läste ut Roddy Doyles Skåpvagnen igår. Boken handlar om ett par arbetslösa kompisar i medelåldern som får tag i en skåpvagn som de åker runt och säljer fish&chips från. Som alla Doyles romaner lever den på sina fina personporträtt och sin mänskliga värme. Sen kan jag störa mig lite på att alla scener är precis lika utförligt skildrade, det finns ingen variation i rytmen. Kanske är det därför hans böcker fungerar så bra att filma. De är mer skrivna som filmmanus än som romaner.
Boken utspelas samtidigt som VM i Italien 1990. Huvudpersonerna gör stora pengar på att utfordra folk som är på väg hem från puben efter Irlands VM-matcher. Sen såg jag i tidningen i morse att Irland precis som Sverige tog sig till EM. Får väl ha dem som mitt andralag.