Har börjat läsa Chimanda Ngozi Adichie. Det där som nästan kväver dig är noveller om högutbildade afrikaners (mest afrikanskor) upplevelse av främlingsskap i Nigeria eller i exiltillvaron i USA. Hon skriver väldigt enkelt, klassiska berättelser som aldrig försöker göra sig märkvärdiga utan bara berättar vad de ska berätta. Det är ett bra sätt att skriva. Det känns ärligt, osökt.