Skrivbordsdramatik

En hård dag på jobbet. Eller en historia om tur kanske.

För femton – tjugo år sen köpte jag en kristallkula på gatan i Kina. Tror jag betalade en tia. Visst hoppades jag att den skulle hjälpa mig att se in i framtiden, men mest tyckte jag att den var snygg. Och den har stått på mitt skrivbord ända sen dess.

Idag när jag satt och skrev kände jag plötsligt hur det luktade bränt. Jag kunde inte begripa var det kom ifrån, jag tänkte att en granne kanske redan börjat elda upp löv och kvistar. Så blev lukten allt starkare. Och starkare. Och jag såg att det rykte från en hög papper på bordet.

Jag har tidigare tänkt att det nog inte är så bra om solen lyser genom kristallkulan och har därför sett till att hålla den i skuggan, men med de ständigt växande pappershögarna på bordet, böcker, räkningar, utkast till olika saker jag skriver på, hade kulan hamnat så att  vårsolen lyste rakt igenom den och lyckades tända eld på ett kuvert.

Inga problem med att släcka elden. Efteråt bara en gnagande tanke på vad som hänt om jag inte varit hemma idag. Skrivandet har funkat sådär.