Lata dagar, sommarens första bad. Läste ut en deckare på en knapp dag. Svensk, relativt ny. Språket var så yxigt att jag inte vill säga vem som skrivit den, gestalterna inte sällan schabloner. Ändå läser man vidare, sida efter sida. Märkligt det där. Dan innan läste jag en annan bok vars språk var en njutning att läsa men där historien inte riktigt hängde ihop. Det borde inte vara det ena eller det andra, litteratur handlar om både och. Språk och historia, form och innehåll. De går egentligen inte att separera.