På ett tydligare sätt än i filmversionen upplever man i boken att Revolutionary Road handlar om viljan att vara någon särskild och besvikelsen när man inser att man aldrig kommer att bli det, åtminstone inte på det sätt man föreställer sig särskildhet (man kan ju vara särskild utan att för den skull vara märkvärdig). Boken gestaltar det på ett väldigt fint och alltigenom trovärdigt sätt. Det är en gammal svaghet. Shakespeare säger i ett av sina dramer (obs, bara citerat ur minnet) att den vanligaste mänskliga svagheten är önskan att vara någon särskild.