Stilla mellandagar, förbereder rödvinssås och gratäng till i morgon. Har börjat läsa Sören Bondesons bok om hur man skriver deckare. Såg att han uttalade sig om Strindberg i DN i morse, kallade hans böcker mossiga. Alltid kul när någon avviker från hyllningskören, men jag har svårt att se att någon svensk författare kan undvika påverkan från Strindberg. Inte så mycket stilistiskt som i själva attityden, det upproriska, misstron mot överheten. Sen är det förstås så att flertalet av de författare som ser sig själva som modiga upprorsandar inte är det. De följer bara en tradition.