Oscar Guermouche besökte skrivarskolan idag. Han är i första hand bildkonstnär, men arbetar mycket med text. Han har bland annat givit ut en bok som helt och hållet bygger på andras texter, en annan enbart med epostmeddelanden och en med facebook-uppdateringar. Det blev ett intressant samtal om litterära ready-mades.
En gång möttes bildkonsten och litteraturen i den franska OuLiPou-gruppen, där Marcel Duchamps samarbetade med författare som Raymond Queneau och Georges Perec i jakten på regler och begränsningar för skapandet. Efter det har inte såna samarbeten satt så stora avtryck i litteraturen. Kanske bara för att såna böcker för det mesta är roligare att prata om än att läsa.
Jag tror att romaner som Perecs Livet, en bruksanvisning eller Italo Calvinos Klätterbaronen fungerar för att de är mer än sina idéer.