Den bästa Patricia Highsmith-filmatiseringen är Främlingar på tåg från 1951. Hitchcock regisserade, Raymond Chandler skrev ett tidigt utkast av manuset. Många begåvningar inblandade i samma film.
Ibland har jag undrat över hur Chandler kände inför Highsmiths roman. Deras temperament är väldigt olika. Chandlers böcker beskriver den ensamme privatdeckaren som en riddare i kamp mot världens ondska och orättvisor, Highsmith blev genom sitt författarskap alltmer fascinerad av mördarna.
Till slut sympatiserade hon med dem. Psykopaten Ripley är hennes mest kända hjälte. Fast hon hade inte riktigt hunnit dit när hon skrev om främlingarna som möts på tåget.