Svinkallt igen. Det är bara januari och man är redan trött på det.
Kom att tänka på att vintern egentligen inte syns så mycket i den svenska litteraturen. Gösta Berlings saga förstås, allt är vintrigt där. I Hemsöborna förliser de på isen. Det finns förstås andra. Lundell skrev en av sina mindre inspirerade böcker från Åre, Jerker Virdborgs Svart krabba skildrar krig i vintermiljö, Lennart Sjögrens diktsvit Fågeljägarna.
Det finns säkert andra jag inte kommer på nu, och såna jag aldrig läst. Ändå är det märkvärdigt få böcker som verkligen skildrar vintern. Kanske är den en så stor del av våra liv att vi inte ser den.
Lämna ett svar